Kägleholms slottsruin 

Kägleholms slottsruin ligger på en ö i sjön Väringen cirka 35 km väst om Arboga.

Medeltiden
På platsen där Kägleholms slottsruin idag ligger låg det förr flera frälsehemman, bland annat Tuna och Öja som var belägna på Kägleholmslandet. Lämningar av en medeltida byggnad ingår i slottets ruiner vilket sannolikt visar att den nuvarande gården en gång i tiden varit huvudgård för dessa hemman. Namnet Kägleholm började dock inte användas förrän in på 1500-talet.

Heliga Birgitta
Den första kände ägaren till gården var Gudmar Månsson som efterträddes av sin son Ulf Gudmarssonca 1298-1344 (Ulvåsa) som mest är känd för att han var gift med den heliga Birgitta. De bodde dock mest på Ulvåsa. Ulf var lagman i Närke 1330-1343 men under Birgittas inflytande drog han sig allt mer undan från det världsliga livet och följde istället henne på pilgrimsfärd till Santiago de Compostela i nordvästra Spanien. 1343 drog han sig tillbaka till Alvastra kloster där han dog året därpå. Efter hans död flyttade Birgitta från Sverige för att aldrig komma tillbaka, inte levande i alla fall.

1500-talet
År 1541 köpte Gustav Vasa Kägleholm gård av Karin, som var gift med Bengt Skrivare. Gustav tycks i sin tur ha överlåtit gården på sin hustru Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud). Efter hennes tidiga död 1551 kom gården genom byte till hennes bror Sten Eriksson (Leijonhufvud). Denne var för övrigt den lycklige som undkom döden när Erik XIV gav order om att 'döda alla utom herr Sten' i det så kallade Sturemorden år 1567.
I slutet av 1500-talet eller i början av 1600-talet byggdes stenhuset om, bland annat försågs huset med hörntorn.

Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686)
År 1674 ärvde Magnus Gabriel De la Gardie Kägleholm efter sin mor, Ebba Brahe. Även fast hans maktställning vid den här tiden redan börjat vackla och hans ekonomi inte var vad den brukat vara påbörjade han ett stort slottsbygge på gården. Vid den här tidpunkten höll han även på med dyrbara inredningsarbeten på Karlbergs slott i Uppland.

Byggstart
I juni 1674 gick man igenom byggnadsplanerna när familjen De la Gardie besökte Kägleholm och byggnadsarbetet startade direkt efteråt. Ledare för bygget var under en längre tid tysken Frans Stimer. Man är lite osäker på vem arkitekten bakom Kägleholm är, man har hela tiden trott att det var Jean de la Vallée men konsthistorikern och stadsantikvariern Tord O:son Nordberg har kommit fram till att även Nicodemus Tessin d.ä. har gjort väsentliga ingrepp i utformningen av trapphus, fasader samt tornhuvar. På huvudbyggnaden uppfördes en tredje våning och ett nytt trapphus placerades i mitten av byggnaden. Framför byggnaden uppfördes en terrass ovanför en stor kullerstensbelagd borggård som var inramad av flyglar vilket gjorde att gården blev helt inhägnad.

Hantverkare
Många hantverkare arbetade på byggnaden, bland annat så utförde den kände stuckatören Carlo Carove praktfulla stucktak, Georg Baselaque stod för skulpturer och snickerier och målaren Henrik Köpke utförde väggmålningar.

Ödeby kyrka som ligger alldeles i närheten av Kägleholm lät Magnus Gabriel förövrigt riva, förutom tornet och uppförde istället ett nytt långhus och kor. Han skänkte många av sina målningar till kyrkan som han lät hämta från sina andra slott, kanske för att rädda så mycket som möjligt undan reduktionen. Efter Magnus Gabriels död 1686 gjordes en förteckning över all lös egendom och den visar att även inom slottets murar var det fint, där fanns bland annat turkiske tapeter, dyrbara möbler, sänghimlar och otaliga målningar.

Gustaf Adolf De la Gardie (1647-1695)
Under reduktionen drogs Kägleholm in till kronan som förfogade över slottet 1688-1690 varefter Gustaf Adolf De la Gardie som var son till Magnus Gabriel och hans hustru Maria Eufrosyne återfick slottet. Maria och Magnus Gabriel fick sammanlagt elva barn varav endast tre blev vuxna, Gustaf Adolf och två döttrar. Maria Eufrosyne var syster till Karl X Gustav och kusin till drottning Kristina.

Efter Gustaf Adolf De la Gardies död 1695 övergick slottet till hans hustru Elisabet Oxenstierna som två år senare sålde egendomen till Eva Horn som år 1700 överlät godset till Hedvig Ebba De la Gardie. Därefter har några av följande släkter ägt egendomen: Soop, Feif, Odelström, Åkerhielm, Tersmeden, Wegelin, Lallerstedt, Ekelund och Lindroth.

Eldsvåda
Under Karl XII:s krig inkvarterades ryska krigsfångar på Kägleholm. År 1712 brann huvudbyggnaden, visserligen stod murarna kvar men branden förstörde det som fanns kvar av inredningen. Kanske kunde man ha återuppfört slottet men istället uppfördes en ny byggnad på en annan plats och man lät resterna av det en gång så ståtliga Kägleholm förfalla.

1900-nutid
De utgrävningar man gjorde på 1930-talet har visat att slottets källarvåning innehåller stora delar av ett rektangulärt stenhus som uppfördes i två etapper under senmedeltiden. Först i våra dagar grävde man ut det som fanns kvar av gamla Kägleholm och för att skydda resterna la man ett tak över den stora källarvåningen. Från De la Gardies tid finns idag ungefär halva norra flygeln kvar. Den användes länge som förrådslokal och potatiskällare fram till 1952 då en familj inredde den till sommarbostad.

År	Ägarlängd (urval)
1300 ca	Ulf Gudmarsson (gift med heliga Birgitta)
1344	Ingegerd Nilsson
1470	Palne Jönsson (föregåendes sonsons sonsons)
~	Karl Jönsson (föregåendes bror)
~	Karin Karlsdotter (föregåendes dotter)
1541	Gustav Vasa (genom köp)
~	Margareta Leijonhufvud (genom överlåtelse)
1551	Sten Eriksson Leijonhufvud (föregåendes bror, genom byte)
1568	Ebba Månsdotter Lilliehöök (föregåendes änka) och Mauritz Lewenhaupt (föregåendes son)
1610	Amalia von Hatzfeld (Mauritz änka)
1628	Ebba Leijonhufvud (föregåendes dotter)
1654	Ebba Brahe och Ebba Grip (föregåendes kusiner)
1674	Ebba Brahes sterbhus
1675	Magnus Gabriel De la Gardie (föregåendes son)
1686	Föregåendes sterbhus
1688-1690	Reducerat till Kronan
1690	Gustaf Adolf De la Gardie
1695	Elisabeth Oxenstierna (föregåendes änka)
1697	Eva Horn (genom köp)
1700	Hedvig Ebba De la Gardie (genom överlåtelse)
1700	Gustaf Oxenstierna d.y. (föregåendes son)
1706	Christina Oxenstierna
1711	Hedvig Ulrika Soop (föregåendes dotterdotter)
1713	Casten Feif (genom köp)
1739	Föregåendes sterbhus
1748	Brita Maria Feif (föregåendes dotter)
1753	Carl Casten Odelström (föregåendes son)
1756	Brita Maria Feif (föregåendes mor)
1769	Föregåendes sterbhus Alrik Åkerhielm (gifte med föregåendes syster)
1797	Jacob Niklas Tersmeden (genom köp)
1822	Hedvig Wegelin (föregåendes änka)
1824	Hedvig Wegelin & sonen Carl Reinhold Tersmeden
1842	Carl Reinhold Tersmeden (ensam)
1855	Hedvig Charlotta Tersmeden (föregåendes dotter)
1867	Jakob Henning Lallerstedt (föregåendes svärson)
1905	Ett konsortium med August Tersmeden som huvudägare
1910	August Ekelund (genom köp)
1918	Albin Lindroth (genom köp)
1925-1933	Flera olika ägare
1933	Hugo Hamilton (genom köp)
1934	Ernst Wehtje & Nils Danielsson (genom köp)
1939	Nils Danielsson & hans barn
1967	Nils Danielsson ensam