Rottneros Sverige

Plats: I Sunne socken vid Rottnaälven, Värmland
Känt sedan: 1435
Ny/Ombyggt: 1784-1785 av familjen Bratt
1850 av Adolf Wall
1930-1932 av Svante Påhlsson
Arkitekt: 1930-1932 Georges von Dardel
Koordinater: 59°47'54.2"N 13°07'39.6"E
Rottneros Värmland Historia
Rottneros ligger i Sunne socken vid Rottnaälvens utlopp i MellanFryken i Värmland.

Medeltiden
Rottneros har varit en känd plats länge och nämns i handlingar för första gången 1435 i samband med ett ägarskifte. De tidigare ägarna är dock okända men år 1620 vet man att hövitsmannen över Värmlands knektar som hette Bothvid Larsson Anckar ägde Rottneros. Anckar skall ha varit en rik man med ett flertal egendomar i Värmland samt även i Dalsland, Västergötland, Närke och Småland. Rottneros var en av hans mindre betydelsefulla gårdarna.

Rottneros
Konstnär Thora Thersner 1850-tal
Rottneros
Fem mån före branden 1929. Foto Berit Wallenberg

1600-talet
I mitten av 1600-talet kom egendomen genom arv till major Hildebrand Uggla. Han fick även flera förläningar av drottning Kristina och ägde vid sin död ett flertal gårdar i Värmland och Västergötland. Gården ärvdes av hans son Gustaf Uggla och 1679 blev gården säteri. På grund av dåliga ekonomiska förhållanden måste Uggla sälja Rottneros, vilket dock skedde först efter hans död.

1700-talet
Nästa ägare blev Christian Nackreij (1717) som ägde gården endast ett fåtal år innan han sålde den 1721 till överkrigskommissarie Jonas Larsson Bratt. Bratt var bland annat med Karl XII i Polen och efter att hans regementschef blivit sårad vid Poltava blev Bratt förflyttad till Turkiet där han var i fem år och även fick vara med om kalabaliken i Bender 1713 där han blev tillfångatagen av turkarna. Bratt köpte sig dock fri för "femtio dukater och ett silverur" och återvände till Sverige 1714.

Eldsvåda 1784
1784 förstördes den dåvarande byggnaden helt av en eldsvåda, men redan samma år började man uppföra ett nytt hus som stod klart året därpå. Tre år efter branden sålde familjen Bratt gården, och även de närbelägna bruken Rottneholm och Rottnedal, till köpmannen John Hall från Göteborg.

Rottneros
Foto Jan Norman 1989
Rottneros
Foto Bengt Oberger 2009

Gustaf Adolf Wall
Gustaf Adolf Wall
(1821-1881)
Eldsvåda 1843
År 1843 brann det återigen på Rottneros. Hela mangårdsbyggnaden brann ned till grunden, endast flyglarna klarade sig. Omkring år 1850 byggdes huset åter upp av bruksägare och politikern Gustaf Adolf Wall. Det var då en trevåningsbyggnad med 22 rum. Redan under 1600-talet fanns det tre mindre stångjärnsbruk i älvfåran vid Rottneros och när Wall blev brukspatron vid Rottneros slogs de samman till Rottneros bruk. Järnhanteringen upphörde i slutet av 1800-talet.

Edvard Montgomery köpte Rottneros 1882, där han dog 29 år senare (1911). Montgomery utvecklade Rottneros till en av Sveriges främsta anläggningar för tillverkning av jordbruksmaskiner samt 1887 startade han ett träsliperi för mekanisk massatillverkning. Han satsade även på boskapsskötsel och mejerihantering och 1890 blev han föreståndare för Värmlands läns mejeristation som inrättades just vid Rottneros. Där anordnades bland annat en mejeriskola för utbildning av mejerskor.

Eldsvåda 1929
Lucianatten 1929 förstördes den gamla herrgården i ännu en våldsam brand. Den dåvarande ägaren Svante Påhlsson lät uppföra den nuvarande herrgården 1930-1932, samt även Rottneros park mellan åren 1932-1959. I parken finns hundratals skulpturer samt trädgårdsanläggningar och en Nils Holgerssons äventyrspark. Parken är öppen för allmänheten sommartid.

Kuriosa
Det var Rottneros som stod modell för Ekeby i Gösta Berlings saga som Selma Lagerlöf gav ut 1891.

filmikon Inspelningsplats för:
» Andreaskorset (2004)

Kartinfo för Rottneros
Koordinater: 59°47'54.2"N 13°07'39.6"E
Dubbelklicka i kartan för att zooma in

Kontaktinformation
För öppettider se slottets hemsida eller ring!
Adress: Parkvägen, Rottneros
Telefon: 0565-602 95 (maj-aug)
E-post: info@rottnerospark.se
Web: Hemsida

swishlogga  Stöd slottsguiden!  swishlogga

Källor

Böcker:
• Slott och herresäten i Sverige (Allhems)

Hemsidor:
» Svenskt biografiskt lexikon (SBL)
» Gusta Wall
» Riksintressen för kulturmiljövården i Sunne kommun (pdf-fil)
» Lansstyrelsen.se (pdf-fil)

Inskrivet 2011-02-27 | Uppdaterat 2021-05-27