Gysinge 

Gysinge herrgård ligger vid Dalälven i Sandvikens kommun, drygt fem mil från Sandviken i Gästrikland.

1600-talet
Gysinge bruk grundades av Peder Swensson Printz 1668 efter att han detta år fått tillstånd att anlägga en masugn på platsen, och den första masugnen uppfördes omkring två år senare (1670) på den nuvarande hyttbacken.

Järnbruk
Sju år senare (1677) fick sedan Printz kompanjon Ander Larsson Höök privilegier på ett järnbruk som han startade upp. Hööks dotter Eva ärvde honom redan 1687 och hon styrde sedan med kraft och myndighet järnbruket. Vid bruket har det bland annat tillverkats krigsmateriel för den svenska armén.

Platsens första herrgård uppfördes i slutet av 1600-talet och var ett gult karolinskt träslott med ett klocktorn. Byggnaden brann ned i början av 1800-talet och det enda som idag finns kvar av det är klocktornet som idag finns på orangeriets tak. Värdshuset och skjutsstationen uppfördes 1784 och sex år senare byggdes orangeriet, som idag innehåller kök och matsal för nutidens folkhögskola.

Michael Benedicks (1768-1845)
Den som uppförde Gysinge nuvarande herrgård var Michael Benedicks som föddes i Sachsen i Tyskland 1768. Han var i unga år bokhållare hos en judisk köpman och tjänstgjorde även i preussiska krigskommissariatet. Efter att han blivit kompanjon till juveleraren Aaron Isaac flyttade han till Sverige på 1790-talet. Benedicks blev med tiden hovjuvelerare och fick tillstånd att för egen räkning driva handel med juveler, pärlor och guld, dock endast i Stockholm. Affärerna gick bra och den 1 september 1820 köpte Benedicks järnbruket Gysinge, som sedan 1700-talets slut ägts av familjen Bedoire, som låtit byggnaden förfalla i brist på pengar.

Benedicks tillförde friskt kapital och satte järnbruket i skick igen med hjälp av sina söner Gustav Samuel samt senare Bernhard. Under Benedicks ledning utvecklades Gysinge bruk till ett av de ledande järnbruken i landet. Ett yttre bevis för brukets framgång var det nya boningshuset som påbörjades av Michael Benedicks 1832, efter ritningar av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell d.y. (66).

Michael Benedicks dog 1845 och i enlighet med hans önskan i testamentet ville han att hans arvingar skulle färdigställa Gysinge herrgård, vilket också skedde och sex år senare (1851) var huvudbyggnaden färdigbyggd.

Ur ägarlängden
Genom tiderna har olika släkter och ätter ägt Gysinge, bland annat Claes Grill och Michael Hising som ägde bruket tillsammans 1748-1751, Insenstierna (1751-1768), Duwall (1768-1769), Wittfoth (1769-), Barchæus och Bedoire (1799-1820).
Från 1820 var sen Benedicks familj och arvingar ägare fram till 1903 då 'Stora Kopparbergs Bergslags AB' köpte Gysinge, som efterhand lät avveckla tillverkningen som från 1926 upphörde helt.

1900-nutid
Herrgården stod obebodd en längre tid i början av 1900-talet och 1969 bestämdes det att den skulle rivas. Innan detta hann genomföras köpte dock Anders Diös byggnaden för en symbolisk summa av 100 kr. Han sålde sedan vidare till PRO (Pensionärernas RiksOrganisation) som även de fick köpa gården för 100 kr. PRO började rusta upp huset igen och sedan 1982 är det PROs Folkhögskola och kursgård.