Roma kungsgård

Plats:
Roma, Gotland
Grundat:
1720-talet av Gustaf von Psilander
Om/tillbyggt:
1733 av Johan Didrik Grönhagen
Koordinater:
Roma kungsgård Gotland Historia:
De första klostren i Sverige grundades i Alvastra och Nydala år 1143. Alvastra fick flera dotterkloster, medan Nydala endast fick ett, i Roma på Gotland, där det 1164 byggdes ett stort Cistercienskloster där munkarna kallades för vitmunkar eller bernhardiner. Denna orden präglades av enkelhet – både i levnadssätt och i byggnadsstil.

Klostret, som kallades för Sancta Maria de Guthnalia, eller kort och gott för Guthnalia, blev rikt och ägde stora jordegendomar på Gotland, Öland och Estland. Munkarna ägnade sig åt nyodling och var självförsörjande.
Roma kungsgård, Gotland
Foto Berit Wallenberg, RAÄ - 1928
1500-talet
I och med den danska reformationen omkring år 1531 övergick klostret till att bli residens åt Gotlands länsherre, när denne inte befann sig på Visborgs slott i Visby, som dock mest befann sig i Roma under sommarmånaderna. En utav dessa länsherrar var Otto Ruud som drev en krogrörelse på godset. De byggnader som inte användes lämnades att förfalla.

1600-talet
Efter freden i Brömsebro 1645 blev Gotland svenskt och Roma kloster - och dess stora jordegendomar - drogs in till den svenska kronan och blev kronogods. Från 1678 och fram till 1822 användes sedan kungsgården som residens åt Gotlands landshövdingar.

1700-talet
År 1710 gjordes en kontroll av tillståndet och vid denna tid användes klostret som korn- och foderhus. Några av de andra husen användes som stall och ladugård, och kyrkan användes som sädeskammare och visthusbod.
Roma kungsgård
Foto taget av mig 2007

Den förste Gotländska landshövdingen som bodde på Roma kungsgård var amiralen Gustaf von Psilander (1669-1738), som den 5 oktober 1716 fick denna post. Psilander lät på 1720-talet uppföra en enkel mangårdsbyggnad i trä, men sägs sällan ha varit där. Landshövdingsposten han fått var kanske inte heller den roligaste, ön hade hamnat i frontlinjen under det pågående kriget med Ryssland men saknade i stort sett militär trupp. Ryssarna gjorde upprepade strandhugg och plundringar. Det blev Psilanders uppgift att organisera de gotländska bönderna i ett hemvärnsliknande uppbåd - fast när väl den ryska flottan i juli 1717 genomförde en veckolång plundring av vissa delar av ön räckte inte detta till. Hans huvuduppgift var annars att värva manskap till Karl XII:s militära operationer.
För att Psilander vid behov skulle kunna hjälpa Amiralitetskollegiet i Karlskrona flyttades han år 1728 över till fastlandet igen, där han fick landshövdingsposten i Kalmar.

Psilanders efterträdare som landshövding på Gotland blev Johan Didrik Grönhagen (1681-1738), som 1728 kom från en post som lagman i Västernorrland. Grönhagen lät uppföra de nuvarande herrgårdsbyggnaderna, som han lät bygga upp med hjälp av sten från klostret. Han sparade dock klosterkyrkan som användes som lagård. Byggnaderna avviker helt från den gotländska byggnadstraditionen och är istället uppförda som sätesgårdarna ser ut på fastlandet.
Grönhagen bodde på Roma kungsgård och blev känd som en herre som kunde gå ganska hårt fram. Han har nog mest blivit ihågkommen som en man som vandaliserade klostret och var hänsynslös mot bönderna.

Under 1700-talet fanns inget större intresse, eller man tog inte hänsyn till, att bevara gamla historiska byggnader. Som till exempel på 1740-talet när man högg upp fönstret i klosterkyrkan för att kunna köra in hö och halm den vägen eller som när man ville bygga en iskällare och grävde upp den gamla klosterkyrkogården - och den jord och benrester man hittade användes som vägutfyllnad.
Roma kungsgård, Gotland
Foto Daniel Erkstam - 2013
1800-talet
Den siste landshövdingen på kungsgården var Jacob Cederström som hade denna tjänst åren 1817-1833. Förutom att vara landshövding hade han även tjänsten som militärbefälhavare på Gotland.

1832 arrenderades godset ut, fast den första arrendatorn skall ha misskött egendomen. Detta återupprättades emellertid av storjordbrukaren Oskar Myhrman, som 29 år gammal (1849) arrenderade godset fram till sin död 1907.

1900-nutid
År 1937 användes kungsgården till militära ändamål, och under andra världskriget anlades ett militärflygfält vid Roma, och byggnaderna användes bland annat som militärförråd, mäss och förläggning.

På somrarna nuförtiden spelas teater på Roma kloster. Läktaren byggs upp framför klosterruinen som sedan används som scen.
Roma kungsgård, Gotland
Foto Jan Norman, RAÄ - 1996
Kartan visar platsen för Roma kungsgård
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Källor
Böcker:
Slott och herresäten i Sverige – Småland, Öland, Gotland

CD-skivor:
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 8
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 17
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 29

Hemsidor:
» Romakungsgard.se
» Statens fastighetsverk

Övrigt:
Länsstyrelsen, Gotlands län
Inskrivet 2007-08-01 | Uppdaterat 2017-03-09
Lämna gärna en kommentar till artikeln
Namn:
Kommentar:
På grund av spam måste ni svara på följande frågor:
Vad blir 14+2? Skriv färgens namn
  

© Nina Ringbom 2007-04-30
Slottsguiden.info uppdaterades 2017-07-21