Svaneholm

Plats:
Strax utanför Skurup, Skurups socken, Skåne
Grundat:
1530-1548 av Mourids Jepsen Sparre
Om/tillbyggt:
1694-1705 av Axel Gyllenstierna
Arkitektur:
Renässans/italiensk barock
Koordinater:
Svaneholm Skåne Historia:
Svaneholms slott ligger i Skurups socken i Skurups kommun i Skåne.

Man tror att Svaneholms föregångare var en sätesgård som låg vid Skurups kyrka och som på 1530 flyttades av Mourids Jepsen Sparre till den holme där Svaneholm idag ligger. Namnet Svaneholm fick de traditionsenligt efter de svanar som häckade där på holmen.
Svaneholms slott
Målning Carl Stefan Bennet - 1800-talet

Efter att Mourids avlidit på nyårsafton 1534 inleddes en utdragen arvstvist mellan hans barn, sonen Jacob Mouridsen Sparre, och dottern Anne Mouridsdatter, som bägge ville ha slottet. Ingen av dem ville släppa det ifrån sig och eftersom man inte kunde komma överens delade man helt enkelt upp Svaneholm i två delar; Jacob fick den södra, västra samt lite av den östra delen av byggnaden medan hans syster fick den norra samt resten av den östra delen.
Anne var gift med ståthållaren på Köpenhamns slott, Mogens Gyldenstierna, där de bodde fram till hans död 1570, så de tillbringade säkert inte så mycket tid på Svaneholm. 1571 köpte Jacob ut sin syster och blev därmed ensam ägare till slottet. Jacob dog två år senare och Svaneholm övergick till sonen, Gabriel Jacobsen Sparre, som kom att bli den sista i ätten Sparre som ägde Svaneholm.
Svaneholms slott
Foto Susanne Nilsson, flickr - 2013

1600-talet
Efter Gabriels död 1601 kom gården i ätten Gyllenstiernas ägo. 1616-1669 bodde Henrik Gyldenstierna på godset och sistnämnda år övertog sonen Erik Hardenberg Gyldenstierne slottet. Han tillhörde den danska adeln men efter att Skåne blivit svenskt 1658 lät han introducera sig på det Svenska Riddarhuset (1664).

När Axel Gyllenstierna 1680 övertog Svaneholm var slottet i ett bedrövligt skick. På våren 1677, under Karl XI:s krig, hade en liten svensk trupp varit förlagd på Svaneholm och när de utrymde slottet 1678 var slottet skövlat - de hade farit våldsamt fram och brutit upp källare och vindar och använt rågåkern som betesmark. När de danska trupperna kom övergavs slottet hastigt och Axel blev då tillfångatagen. Han släpptes dock snart fri igen.

I slutet av seklet, omkring år 1694, började Axel en stor ombyggnad av slottet, hans planer var att bygga om det i italiensk barockstil. Han kom att bygga den nuvarande sydöstra längan och alla längorna fick nya och symmetriskt placerade fönster, och hans avsikt var förmodligen att göra om även slottets övriga längor. Från Stockholm lät han hämta en stuckatör som utförde förnäma stuckarbeten inomhus som ännu finns kvar. Alla arbeten på slottet stannade när Axel dog på Svaneholm år 1705, ogift.
Svaneholms slott
Foto David Lebech, flickr - 2012

1700-talet
Svaneholm har genomgått flera olika byggnadsperioder fram till 1700-talets början och efter Axels död 1705 har inga större betydande ändringar gjorts. Axel hade i sitt testamente beordrat att arvtagaren skulle fortsätta och bygga färdigt efter de skisser som fanns, vilket dock aldrig blev av.

Eftersom Axel dog ogift gick gården enligt testamentet över till hans systerson, Axel Julius Coyet (13). Axels syster Sophie överklagade dock och 1723 vann hon sitt mål och fick då hälften av slottet, som ännu en gång delades upp i två delar. Man kallade de olika delarna för den "svenska" och den "danska" sidan. År 1751 köpte Gustaf Julius Coyet, som ärvt "svensksidan", den danska sidan.
Svaneholms slott
Foto Susanne Nilsson, flickr - 2013

Rutger Macklean (1742-1816)
Rutger Macklean 1782 flyttade Rutger Macklier (40) in på slottet som han ärvt av sin morbror, Gustaf Julius Coyet. I april året därpå upphöjdes Rutger till friherre och tog sig då namnet Macklean.

Hans karriär före han kom till Svaneholm kan summeras så här:
* auskultant vid Göta hovrätt 1760-1762
* notarie 1762
* kanslist 1762-1764
* sergeant vid Hessensteinska regementet 1763
* hovjunkare 1764
* kvartersmästare vid Jämtlands kavallerikompani 1770
* kornett vid Jämtlands kavallerikompani 1770
* löjtnant vid Jämtlands kavallerikompani 1771
* kammarherre hos prinsessan Sofia Albertina 1775-1780
* stabskapten 1776
* kammarherre hos drottning Sofia Magdalena 1780-1786
* kvartersmästare vid Kalmar regemente 1781.

Rutger Macklean kom att göra en stor insats inom det svenska jordbrukets utveckling genom sitt ihärdiga arbete för att införa enskifte i Skåne, vilket först ägde rum på just Svaneholm. När han ärvde slottet lämnade han krigstjänsten och skötte därefter godset fram till sin död. När han kom till Svaneholm var jordbruket, som var på cirka 7000 tunnland, illa skött och de underlydande bönderna i de flesta fall skuldsatta. Han förstod att det skulle bli ett effektivare jordbruk om man slog ihop alla de små jordlotterna som låg utspridda överallt till större. Första steget för detta hade redan tagits på 1760- och 70-talen genom storskiftesregleringar som då genomfördes. Macklean gick dock ett steg längre, han ville föra ihop varje bondes jord till ett enda stort stycke vilket även innebar att flytta gårdarna ut till de nya åkerlapparna, vilket betydde att bygemenskapen sprängdes.
Svaneholms slott
Foto Susanne Nilsson, flickr - 2013

1800-talet
Flera andra godsägare tog efter Mackleans idé och 1803 genomfördes enskiftesförordningen i Skåne, och resten av landet följde efter 1805 och 1807, utom Dalarna. Mackleans Svaneholm blev ett föredöme på den Skånska landsbygden och vid det Skånska bondeupproret 1811 var Mackleans bönder inte med. När en grupp bönder från andra håll lyckades bryta sig in på Svaneholm hjälpte Mackleans bönder honom att stoppa inkräktarna.
Skiftet i det övriga landet gick på en del håll långsamt men 1827 års förordning om laga skifte satte fart på arbetet.

Den 14 januari 1816 dog Macklean (73) på Svaneholm, sörjd av sina bönder och anställda. Sveriges Ridderskap och Adel lät prägla en medalj till hans ära. Eftersom han var ogift när han dog gick Svaneholm vidare till hans systerson Kjell Christoffer Bennet.

Kammarherre Carl Johan Hallenborg (41) köpte 1837 slottet och under sin tid där utförde han många förbättringar på godset. År 1858 lät han resa ett monument vid landsvägen vid Svaneholm ägor över den stora jordbruksreformatorn Rutger Macklean. 1859 tillföll slottet Hallenborgs son Washington Sven Adolf Filip Carl Hallenborg (30)

De sista privata ägarna till Svaneholm blev Hallenborgs dotter Eva och hennes man, greve Carl Augustin Ehrensvärd (28), som 1882 blev ägare till slottet. Sistnämnda var ryttmästare, samt bok- och myntsamlare.

1900-nutid
Sedan 1935 ägs Svaneholm av Svaneholms slotts Andelsförening och där finns idag ett museum i fyra våningar samt restaurang.
Svaneholms slott
Foto Jan Norman, RAÄ 1992

 Svaneholms slott har varit inspelningsplats för:
» Wallander: The man who smiled (2008)
» Macklean (1993)
Kartan visar platsen för Svaneholm
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Källor
Böcker:
Slott och herresäten i Sverige – Skåne (II)
Slott och borgherrar i Skåne - Jane Hellstedt
Vem är vem i Svensk historia - Lars-Ove Larsson

CD-skivor:
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 18
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 24

Hemsida:
» adelsvapen.com

Översta och nedersta fotografiet är taget av Jane Lindbladh
Inskrivet 2007-09-22 | Uppdaterat 2017-03-07
Lämna gärna en kommentar till artikeln
Namn:
Kommentar:
På grund av spam måste ni svara på följande frågor:
Vad blir 14+2? Skriv färgens namn
  
Av: gffdg     Datum: 2011-03-30 08:47:03
den slott är stor

© Nina Ringbom 2007-04-30
Slottsguiden.info uppdaterades 2017-09-15