Gustav III:s paviljong

Plats:
Hagaparken i Solna utanför Stockholm, Uppland
Grundat:
1787-1788 av Gustav III
Arkitekt:
Olof Tempelman (1745-1816)
Koordinater:
Gustav III:s paviljong Uppland Historia:
När Gustav III var kronprins hyrde han 1767 ett torp som kallades Prästtorpet och som tillhörde Solna prästgård. När han väl blivit kung köpte han 1771 egendomen. 1785 utvidgade han markerna när han även köpte Brahelunds mark och de byggnader som fanns där. På så sätt dubblerade han parkens storlek.

Två år senare, 1787, började han att uppföra Gustav III:s paviljong, även kallad "kungens paviljong" och "Hagapaviljongen". Bygget var ett lustslott i väntan på att det större slottet som han börjat bygga i parken skulle bli färdigt.
Gustav III:s paviljong Bild ur Nordiske Billeder - 1870-talet

Efter ritningar av Olof Tempelman (1745-1816) uppfördes paviljongen som en något mindre byggnad där kungen och tjänarna fick plats. Gustav var mycket engagerad i byggprojektet och gjorde själv egna ritningar samt vissa förändringar i dessa då bygget redan var igång – han lät bland annat förlänga de båda flyglarna. Louis Jean Masreliez skapade paviljongens interiör.

Den franska arkitekten Louis Jean Desprez (1737-1804) gjorde 1787 ritningarna till ett logement för kungens högvakt. De tre byggnaderna uppfördes 1787-1790 och innehöll stallar, matsal, kök och en kammare för tjänstgörande vakt. De kallas för koppartälten eftersom de ser ut som stora tält - efter förebild av de romerska härtälten.
Gustav III:s paviljong Foto Holger Ellgaard - 2010

Omkring åren 1790-1791 skrev Carl Michael Bellman visan "Fjäriln vingad syns på Haga". Detta var ett försök av Bellman att förmå Gustav III att anställa hans hustru, Lovisa, som åldfru på Haga. Dock fick Lovisa aldrig någon anställning på Haga.
Det var förövrigt från den här paviljongen som Gustav III begav sig till maskeradbalen på Operan där han blev skjuten i mars 1792. Efter att han avlidit avstannade det stora slottbyggnadsprojektet i Hagaparken. Gustavs bror hertig Karl använde dock tidvis paviljongen.

1800-talet
I början av 1800-talet och fram till sin avsättning 1809 vistades Gustav IV Adolf en hel del vid paviljongen med sin fru, Fredrika av Baden, och deras barn. En bit ifrån paviljongen lät han åren 1802-1805 uppföra Haga slott. Efter att Gustav IV Adolf blivit avsatt och landsförvisad försvann en stor del av Hagabiblioteket ur landet.

Under de följande tiden, speciellt under Oskar I:s tid i slutet av 1840-talet, lät man ommöblera och förändra mycket både i och utanför paviljongen. Bland annat lät man sätta upp damast över de fina väggmålningarna, möblerna flyttades till andra kungliga slott - eller skingrades - och fasaden smyckades med gipsskulpturer.
Gustav III:s paviljong Foto Holger Ellgaard - 2010

1900-nutid
I början av 1900-talet kom man på att man ville återställa paviljongen som den såg ut på Gustavs tid och därefter inreda ett museum. Böckerna som försvann i början av 1800-talet ropades in vid en internationell auktion på 1920-talet och lämnades senare som gåva till paviljongens bibliotek när den var färdigrenoverad - vilket skedde under ledning av arkitekten Ragnar Hjorth som under åren 1937-1946 utförde ett stort renoveringsprojekt. Då återställdes interiören och man letade också upp de originalmöbler som en gång funnits där.
Gustav III:s paviljong är idag ett statligt byggnadsminne och öppen för allmänheten sommartid.
Kartan visar platsen för Gustav III:s paviljong
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Källor
Böcker:
Svenska slott och herrgårdar - Fredric Bedoire
Kungaslott och herrskapshus - Maita di Niscemi

Hemsidor:
» Statens fastighetsverk
» royalcourt.se
» bellman.net
Inskrivet 2007-05-27 | Uppdaterat 2017-03-01
Lämna gärna en kommentar till artikeln
Namn:
Kommentar:
På grund av spam måste ni svara på följande frågor:
Vad blir 14+2? Skriv färgens namn
  

© Nina Ringbom 2007-04-30
Slottsguiden.info uppdaterades 2017-09-15