Trolleholm 

Trolleholm slott ligger i Torrlösa socken i Svalövs kommun, någon mil öster om Svalöv i Skåne.

Eriksholm
Slottet har haft olika namn genom tiderna, under medeltiden kallades det för Kattisnabbe, under renässansen Eriksholm och på 1700-talet fick det namnet Trolleholm. De äldsta uppgifterna om en sätesgård på platsen uppges vara från 1424 då väpnaren Erik Nielsen bodde på gården och kallade den för "Ericus de Katisnabba".

1500-talet
1538, när Skåne tillhörde Danmark, lät riksrådet och riddaren Tage Ottesen ThottDöd 1562 uppföra en borg här som han gav namnet Eriksholm efter sin döde bror, Erik. Eriksholm blev en helt sluten anläggning med ett trevåningshus av tegel kring en kvadratisk borggård med en bred vattengrav med vindbrygga framför östra porten. Eftersom Skåne under 1500-talet var skådeplats för många strider gällde det att bygga en borg som kunde stå emot de alltmer avancerade vapnen. När Ottesen byggde sitt Eriksholm hade grevefejden slutat endast två år tidigare.

När Ottesen dog 1562 ärvde hans son Otte Tagesen Thott (19) Eriksholm, inklusive familjegodset Näs. När Otte (45) dog 1588 övertog hans änka Sophie Ottesdatter Brahe (32) skötseln av gården. Hon var förövrigt syster till astronomen Tycho Brahe.

Tage Ottesen Thott
Vid Sophies död 1643 övertog sonen, Tage Ottesen Thott (63) godset. Denne var då en av Danmarks mäktigaste och rikaste män. Förutom att äga Eriksholm ägde han även Bjärsjöholm, Barsebäck, Värpinge och Stora Herrestad – för att nämna de största. Dessutom satt han som länsherre på slotten i Laholm, Landskrona, Sölvesborg, Malmöhus och Börringekloster. Han var även riksråd och hedrades med den danska Elefantorden, en av världens mest ansedda ordnar. 'Han var ligesom en Konge udi Skaaneland'.

Samma år som Skåne blev svenskt 1658 dog denna mäktige man och hans sonson med samma namn, Tage Ottesen Thott (10) ärvde Eriksholm.

Förfalla
När Karl XI:s krig bröt ut 1674 hade Skåne varit svenskt i sexton år, dock gick Tage Ottesen Thott tillsammans med sina bröder över till den danska sidan. Av svenskarna blev han dömd som förrädare och in effigie bränd på torget i Malmö. Under detta krig brändes Eriksholm i augusti 1678. Allt inre trävirke gick då upp i rök och taken störtade in. Efter branden fick borgen förfalla.

Tage Ottesen Thott fick tillbaka egendomen efter kriget men valde att stanna i Danmark istället. Han sålde Eriksholm 1680 till Helle Rosenkrantz, änka efter riksrådet och ståthållaren i Norge, Niels Trolle till Trolholm på Själland. Helle överlät gården till sin styvson Herluf Trolle, men eftersom gården var obeboelig efter branden valde han att inte bo där. Inte heller hans söner bodde på Trolleholm. Gården arrenderades istället ut.

1700-talet
De första årtiondena på 1700-talet förföll Trolleholm. På 1720-talet såldes gården till Fredrik Trolle (1693-1770), därefter stod gården övergiven ett bra tag. 1749 gjordes en inspektion av slottet inför det kommande nybygget, där det anges att slottets skick är mycket dåligt. Fredrik Trolle gav därför arkitekten Carl Hårleman i uppdrag att göra skisser på ett nytt slott, vilket han var färdig med 1750. Enligt dessa ritningar förvandlades Eriksholm till ett rokokoslott.

Mot slutet av sitt liv stiftade Fredrik Trolle fideikommiss av alla sina egendomar, bland annat då Eriksholm. Samtidigt passade han på att döpa om godset till Trolleholm. Efter hans död 1770 ärvdes Trolleholm av hans dotter, änkan Fredrika Vivika Trolle, som varit gift med Gustaf Bonde1682-1764. Fredrika Vivika vistades på godset en hel del, även fast hon hade andra gods att ta hand om också.

1800-talet
Efter Fredrika Viveka Trolles död 1806 gick slottet över till hennes sonson Gustaf Trolle-Bonde1773-1855. När han övertog godset var det ännu så att underlydande bönder betalade sina räntor med spannmål och gjorde dagsverken och alla var de fattiga. Gustaf Trolle-Bonde ändrade på detta. Han avskaffade hoveriet, det arbete som bönderna fick utföra åt sina godsägare, han delade in jorden som han sedan arrenderade ut på trettio år till bönderna, han byggde skolhus och fattighus och anlade vägar. Gustaf Trolle-Bonde blev därmed en mycket omtyckt person. 1831 råkade han ut för en olycka vilket ledde till att han förlorade synen. När han avled barnlös tjugofem år senare (1855) gick gården över till hans brorson, även han med namnet Gustaf Trolle-Bonde1806-1884 som utöver Trolleholm ärvde många svenska gods.

Eldsvåda
1856 eldhärjades slottets ladugård vilket fick till följd att arkitekten Carl Georg Brunius fick i uppdrag att göra ritningar till de nya ladugårdar, som uppfördes på två år.

När Gustaf Trolle-Bonde avlidit 1884 gick slottet över till hans son Carl Johan Trolle-Bonde1843-1912 som 1887 satte igång en stor ombyggnad av hela slottet och som gav den det utseende det i stort sett har idag. Ombyggnaden var klar 1889.

1900-nutid
1951 skedde en omfattande ombyggnad igen och även 1988-1989 för att ge plats åt konferenshotell. Slottet ägs än idag av släkten Trolle-Bonde.

 Inspelningsplats för:
» Stjärnorna på slottet (2005)
» Stjärnorna på slottet (2007)

År	Ägarlängd (urval)
1424	Erik Nielsen till Kattasnape
1538	Tage Ottesen Thott till Näs
1562	Otte Tagesen Thott (föregåendes son)
1588	Tage Ottesen Thott "Skånske kungen" (föregåendes son)
1658	Tage Ottesen Thott (föregåendes sonson)
1677	Svenska kronan, åter till ägarna efter fredsslutet
1680	Helle Rosenkrantz (genom köp, änka efter Niels Trolle)
1687	Herluf Trolle (föregåendes styvson)
1709	Konfiskerad av Svenska kronan. Återställde det efter freden till Holger och Börje Trolle, sönder till Herluf Trolle
1726 ca	Fredrik Trolle (föregåendes kusin, genom köp)
1770	Fredrika Vivika Trolle (föregåendes dotter)
1806	Gustaf Trolle-Bonde (föregåendes sonson)
1855	Gustaf Trolle-Bonde (föregåendes brorson)
1886	Carl Johan Trolle-Bonde (föregåendes son)
1912	Gustaf Carl Trolle-Bonde (föregåendes son)
1951	Carl Trolle-Bonde (föregåendes son)