Ljung

Plats:
Mellan Motala Ström och Göta kanal, Östergötland
Grundat:
1774-1790 av Axel von Fersen d.ä.
Arkitekt:
Jean Eric Rehn
Arkitektur:
Gustaviansk stil
Koordinater:
Ljung Östergötland Historia:
Ljung slott ligger mellan Motala Ström och Göta kanal i Ljungs socken, Östergötland.

1600-talet
På 1640-talet sammanförde Hugo Hamilton af Deserf ett antal byar, gårdar och hemman i Ljungs och Vreta socknar till en stor egendom. Säteriet placerades intill Ljungs kyrka.

Hamilton var överstelöjtnant i svensk tjänst och var ursprungligen från en skotsk adelssläkt. Han deltog i slaget vid Nördlingen 1634 där han tillfångatogs varefter han satt mer än tre år i fängelse. Väl ute igen deltog han i kriget i Skåne och blev 1646 kommendant i Greifswald.
Hamiltons första huvudbyggnad skall - tillsammans med kyrkan - ha förstörts av eld 1646, dock uppfördes bägge på samma plats igen. År 1660 gjorde den engelska kungen Karl II Hamilton till baron av Glenawly (i Irland) vilket fick till följd att han sålde Ljungs slott till änkan Agneta Horn (37) och lämnade Sverige för gott och flyttade till Irland.
Ljungs slott
Foto Urbanquintus - 2011

Agneta Horn var dotter till Gustaf Horn som byggde Häringe slott 1651-1657. Agneta förfogade över Ljung i sex år, fram till sin död 1672 varefter dottern Anna Kruus (18) tog över.
Anna gifte sig tre år senare med dåvarande hovrådet Klas Fleming. Det sägs att Fleming jobbade ihjäl sig. Året innan han dog var han president i kammar-, kommers- och bergskollegierna samt i statskontoret, det vill säga högsta chef för rikets hela kammarverk. Det var en enorm arbetsbörda och sommaren 1684 reste han till Medevi för att sköta sin hälsa. När han kom tillbaka fortsatte han att jobba som vanligt men blev i januari 1685 åter sjuk. Han fortsatte ändå att jobba, nu från sin sjuksäng dit både kung och ämbetsmän fick infinna sig om de hade ärenden till honom. För att kurera sig reste han i juli 1685 iväg mot Aachen i Tyskland där han skulle genomgå badkurer men han dog på vägen dit, 36 år gammal.

1700-talet
Efter att Herman Claesson Fleming avlidit barnlös 1729 såldes Ljung till generalen och greven Hans von Fersen (46). Fersen var gift med Eleonora Margareta Wachtmeister vilket innebar att han även var ägare till Mälsåkers slott i Södermanland och Blasieholmen i Stockholm. 1736 blev han även ägare till Steninge slott i Uppland. Hans von Fersen dog 1736 och hans änka Eleonora Margareta gjorde 1747 Steninge till fideikommiss för sonen Carl von Fersen och Ljung för yngste sonen Axel von Fersen (d.ä.). När Eleonora Margareta dog 1748 var Ljungs nya ägare utomlands i fransk krigstjänst.

Axel von Fersen d.ä.
Axel von Fersen d.ä. När Axel ärvde Ljung var han som sagt i fransk krigstjänst men efter att hans mor avlidit återvände han hem för att överta sitt fideikommiss och sina arv. Samtidigt tog han tjänst i den svenska armén. Hans karriär i hemlandet blev dock mer åt det politiska hållet än det militära. Han blev ganska snart hattpartiets ledare och var lantmarskalk vid riksdagen 1755 och blev en mycket respekterad och inflytelserik person i det politiska livet. Fersen var monarkist men ändå motståndare till att kungen skulle ha envälde och han deltog inte vid Gustav III:s statskupp 1772.
Eftersom han inte samarbetade så bra med kungen började han att vistas mer och mer ute på sina gods, förutom Ljung ägde han bland annat också Mälsåker och Löfstad.

År 1773 avgick Fersen ur riksdagen, en händelse som då väckte stor uppmärksamhet - och istället började han bygga en ny herrgård på Ljung, efter ritningar av arkitekten Jean Eric Rehn. Han valde en helt ny plats för det nya huset – man placerade det ett stycke norr om Ljungs kyrka, nära stranden till Motala ström. Huset blev ett trevåningars ljusgult stenhus med valmat mansardtak. Åt sydsidan byggde man två låga flyglar och gårdsplanen omgärdades med höga staket och murar. Öster om gården byggdes ekonomihus och man ordnade tre linjeraka alléer, fruktträdgård, engelsk park, samt stall och vagnsbod. Huvudbyggnaden var färdigbyggd omkring 1790 och ladugården har årtalet 1792 skrivet på portlängan, vilket troligen är det årtal som den stod klar.

Axel d.ä. fick dock inte njuta speciellt länge av sitt nya gods, han dog 1794, 75 år gammal. Hans son, Axel von Fersen d.y. övertog därmed Ljungs slott. Axel d.y. hade vistats flera år utomlands när han ärvde Ljung, samt även Steninge i Uppland och Blasieholmen i Stockholm. Han besökte Ljung för första gången sommaren 1795 och tyckte genast om stället.
Ljungs slott
Foto Google maps street view

1800-talet
Fersen steg i graderna i Sverige, han blev kansler för Uppsala universitet och generallöjtnant och riksmarskalk. Men som vi vet så gick det illa för Fersen, han slogs brutalt ihjäl av folkmassorna i Stockholm under Karl Augusts begravningståg genom staden (1810).
Eftersom Axel d.y. dog ogift och barnlös fick hans yngre bror, Fabian von Fersen, överta Ljung. Han utvidgade 1812-1813 den engelska parken och satte upp en bro över Motala ström.

Ljung fortsatte att ärvas inom släkten Fersen. År 1839 var det grevinnan Louise von Fersen som ärvde Ljung och Steninge. Tio år senare blev hon även ägare till Mälsåker, Finnåkers bruk och Fersenska palatset i Stockholm. Hon och hennes make, Carl Gyldenstolpe, var dåliga ekonomer och levde slösaktigt. De spelade dessutom kort med höga insatser – till slut hade de spelat bort hela sin förmögenhet. 1853 var de därför tvungna att sälja Mälsåker och därefter Finnåkers bruk. 1865 sålde de Blasieholmen och året därpå var de tvungna att lämna ifrån sig sina övriga egendomar till borgenärerna. Ljung såldes på en offentlig auktion i november 1867 och ropades då in av Skandinaviska Kredit AB. De ville snabbt sälja vidare och hösten 1868 köpte kammarherre Claes von Mecklenburg slottet. Han arrenderade i sin tur ut det till ett tyskt bolag som startade upp en odling av betor och byggde en fabrik för sockertillverkning. Fabriken slog dock igen efter endast två år.
Ljungs slott
Foto Jan Norrman, RAÄ 1991

1900-nutid
Mecklenburgs änka sålde Ljung 1906 varefter det har haft ett antal olika ägare. Under andra världskriget användes slottet för militärt bruk, och eftersom inredningen då blev så sliten och nött fick Kronan betala skadestånd.

Slottet är idag privatägt fast obebott. Rummen är omöblerade dock finns mycket gammalt kvar såsom dörröverstycken, kakelugnar och gamla dörrar. För mer info gå till Ljungs hemsida.
Kartan visar platsen för Ljung
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Källor
Böcker:
Slott och herresäten i Sverige – Östergötland (I)

CD-skivor:
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 15
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 16
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 18
Inskrivet 2007-10-01 | Uppdaterat 2017-03-01
Lämna gärna en kommentar till artikeln
Namn:
Kommentar:
På grund av spam måste ni svara på följande frågor:
Vad blir 14+2? Skriv färgens namn
  
Av: Anita Vogel     Datum: 2017-02-15 11:28:19
Skulle gärna se att ni lägger till vår hemsida www.ljungsslott.com eftersom man inte kommer vidare när man trycker på Föreningen Ljungs slott! vänligen Anita Vogel, LSB
Av: Lars-Eric Fransson     Datum: 2016-08-08 17:24:27
Markören på kartan över Ljungs slott skall vara c:a 5 km från Ljungsbro.
Av: Slottsälskare     Datum: 2009-10-26 22:43:49
Den tas visst om hand! Välkommen! Se www.ljungsslott.com
Av: Kia och Soren     Datum: 2009-07-26 21:18:34
Åkte igår på Göta Kanal och såg då den fina herrgården. Synd om det inte tas om hand.
Av: Kajsa och Becca     Datum: 2009-05-27 10:23:20
väldigt intressant!! ;)

© Nina Ringbom 2007-04-30
Slottsguiden.info uppdaterades 2017-07-21