Bogesunds slott, Sverige

Plats: Utanför Vaxholm, Östra Ryds socken, Stockholms län, Uppland
Uppfört: 1640-talet, ombyggt 1863-1867 och 1996-
Grundare:  Per Brahe d.y. ombyggt av Nils von Lantinghausen von Höpken
Koordinater: 59°23'35.9"N 18°17'04.4"E
Bogesunds slott Uppland HISTORIA:
Gården hette från början Bogösund efter sundet mellan Bogön och Väderön på Bogesundslandet. År 1630 ärvde Per Brahe d.y. Bogesund efter sin far Abraham Brahe som denne hade köpt 1624. Per Brahe uppförde ett nytt slott vid sidan av den gamla gården.

När Bogesunds slott byggdes på slutet av 1640-talet såg det inte alls ut som det gör idag, utan hade en kvadratisk plan, fyra våningar och två vindsvåningar med en balustradförsedd altan på taket, som vi kan se på bilden nedan. Brahe anlade även en större och en mindre trädgård runt slottet.
Bogesunds slott
Slottet enligt Sueciaverket

Per Brahe d.y. (1602-1680)
Per Brahe d.y. Per Brahe föddes på Rydboholm 1602 som son till Abraham Brahe och friherrinnan Elsa Gyllenstierna av Lundholm.
De sexton första åren av sitt liv tillbringade han mest på släktgodset Rydboholm, men därefter följde under flera år utländska resor till bland annat Tyskland, Frankrike och Italien. Även den engelska kungen Jakob I besökte han år 1621. Han studerade också vid universiteten i Giessen och Strassburg.

I maj 1626 började Brahe att arbeta som kammarherre åt Gustav II Adolf, och under de kommande åren var han hela tiden i kungens omedelbara närhet. Han var med i Preussen 1626, 1627 och 1628, där han utförde mindre krigiska och diplomatiska uppdrag och fanns även vid kungens sida när denne vid två tillfällen blev sårad. 1628 utsågs han till överste för det småländska regementet till häst, och i april samma år gifte han sig med friherrinnan Kristina Katarina Stenbock (20).
Bogesunds slott
Foto Bengt A Lundberg, RAÄ - 2007

Brahes karriär kan sammanfattas så här;
* Studier i Giessen, Tyskland 1618-1621
* Studier i Strassburg 1623
* Studier i Padau och Bologna 1624
* Kammarherre hos Gustav II Adolf från maj 1626
* Överste för Smålands rytteriregemente 1628
* Lantmarskalk vid riksdagen 1629
* Lantmarskalk vid utskottsmötet 1630
* Riksråd 1630
* Lagman över Västmanland, Bergslagen och Dalarna 1630
* Bisittare i Svea hovrätt 1632
* Uppdrag att vara rikskanslern till hjälp i Tyskland 1634
* Deltog i fredsunderhandlingarna i Polen 1634
* Civil generalguvernör i Preussen 1635
* Generalguvernör över Finland 1637
* Riksdrots och president i Svea hovrätt 1641
* Befälhavare under kriget mot Danmark 1643-1644
* Kansler för Åbo universitet 1646
* återigen generalguvernör i Finland 1648-1654
* Högste befälhavare över krigsmakten i kriget mot Danmark 1657
* Direktör över hela justitieverket i Sverige 1661
Bogesund
Foto Arild, flickr - 2013

Den 25 juli 1653 firades bröllop på Bogesund. Då gifte sig Per Brahe (51) för andra gången, nu med friherrinnan Beata De la Gardie (41).

Efter ett långt och strävsamt liv dog Per (78) på Bogesund den 12 september 1680. 1 ½ månad senare, den 28 oktober, dog även hans hustru Beata (68). Bogesund samt även Rydboholms slott ärvdes därefter av Brahes brorson Nils Brahe (47).

Nils Brahe föddes i staden Anklam i Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland i april 1633. Fem månader innan Nils föddes hade hans far, Nils Brahe d.ä. deltagit i slaget vid Lützen där han sårats så svårt att han några veckor senare avled av skadorna, endast 28 år gammal. Nils mor, Anna Margareta Bielke, dog i mars 1643, varefter Nils var föräldralös vid tio års ålder. Nils uppfostrades därefter av sin farbror Per Brahe, som han alltså sedan fick ärva.

1660 gifte sig Nils (27) med Margareta Juliana Wrangel (18), en dotter till fältmarskalken Carl Gustaf Wrangels, och blev på så sätt 1676 även ägare till Skokloster. Utöver Bogesund och Skokloster var Nils även ägare till Rydboholm, greve till Visingsborg, friherre till Kajana i Finland, herre till Lindholmen, Brahehus, Lyckås, Östanå, Västanå och Sesswegen i Livland och Spiker på Rügen. Han drabbades dock hårt av reduktionen och miste många av sina gods.

Efter Nils död 1699 ärvde sonen, generalmajoren Abraham Brahe (30) Bogesund. Abraham deltog bland annat i Stora nordiska kriget och i Magnus Stenbocks fälttåg 1712-1713 råkade han vid kapitulationen i Tönningen i dansk fångenskap. Han utväxlades dock snart, varefter han drog sig tillbaka och levde på alla sina gods. Han var, förutom Bogesund, även herre till Skokloster, Rydboholm, Brahelund och Frösunda i Uppland, Brahehus, Lyckås, Östanö och Västanö i Småland samt Spiker på Rügen.
Bogesunds slott
Foto Karin Brånebäck, flickr - 2015

1700-talet
Axel von Fersen köpte 1774 Bogesund åt sin systerson Albrecht von Lantingshausen (23). Albrecht hade två år tidigare varit fänrik vid livgardet vid arresteringen av riksrådet under 1772 års statskupp. Kort därpå befordrades han till kapten i armén och fick 1785 överstes namn, heder och värdighet. Tre år senare blev han överste och samma år sändes han till Anjala för att erbjuda de upproriska officerarna nåd om de skriftligen bad om det, vilket de vägrade.

Under 1770-talet rustades slottet upp med bland annat tapeter, kakelugnar och snickerier.

1800-talet
Lantingshausen steg i graderna och slutade som generalmajor, hovjägmästare och överkammarherre hos drottning Hedvig Elisabeth Charlotta. Han deltog i krigsutbrottet 1808, och samma år förde han befälet över ett misslyckat landstigningsförsök vid Lokalaks i Åbo och Björneborgs län vilket ledde till att han fick sparken.

I början av 1800-talet fick slottet bland annat en ny huvudtrappa och ny entréport.
Efter att Lantingshausen avlidit 1820 ärvdes slottet av hans dotter Johanna Karolina, gift med Nils von Höpken. Godset ägdes de följande åren av släkten "von Lantingshausen von Höpken" och 1859 var det Nils von Lantingshausen von Höpken som äger det. Han lät 1863 flytta över sitt fideikommiss Tibble till Bogesund och eftersom han ville förnya slottet började han samma år att bygga om det med hjälp av arkitekten Thor Medelplan som tillförde slottet dess säregna torn. Dessa byggdes samman på norra och södra sidan i två våningar, vilket bland annat gav plats för slottskapell, matsal och vinterträdgård. Medelplan dog dock samma år som bygget startade, endast 31 år gammal, och fick aldrig se slottet färdigbyggt efter sina ritningar. 1900-nutid
1906 blev löjtnanten och friherren Nils von Lantingshausen von Höpken ägare till Bogesund. Skötseln av slottet sköttes dock av anställda, själv var han inte där. Slottet förföll dock och flera inbrott skedde i det övergivna slottet. På grund av vanvård tvångsinlöste staten Bogesund och dess mark 1946. Staten anlade en fångvårdsanstalt och lät de intagna arbeta i skogsbruket. Slottet överläts dock på Byggnadsstyrelsen och 1949 blev det byggnadsminne.

Sedan 1993 förvaltar Statens fastighetsverk slottet som 1996 påbörjade ett försiktigt restaurerings- och konserveringsarbete. Man har iordningställt några avgränsande visningsrum som allmänheten kan besöka, som nu kan vandra genom byggnadens olika rum från 1600- 1700- och 1800-tal.
Kartan visar var Bogesunds slott ligger
Koordinater: 59°23'35.9"N 18°17'04.4"E
Dubbelklicka i kartan för att zooma in.
 Kontaktinformation till Bogesunds slott
 För öppettider se slottets hemsida eller ring!
 Adress: Per Brahes väg, Vaxholm
 Telefon: 0734-34 36 02
 E-post: info@bogesundsslott.se
 Web: Hemsida
 Källor
Böcker:
Slott och herresäten i Sverige – Uppland (I)

Hemsidor:
» Statens fastighetsverk

CD-skivor:
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 5
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 22
Inskrivet 2007-09-27 | Uppdaterat 2017-03-01
 Lämna gärna en kommentar till artikeln
Namn:
Kommentar:
På grund av spam måste ni svara på följande frågor:
Vad blir 14+2? Skriv färgens namn
Av: Mia     Datum: 2009-07-05 17:28:08
Jag skulle göra allt jag kunde för att bo där.
Gillar du slottsguiden? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare