Strömsholm, Sverige

Plats: På en holme i Kolbäcksån vid Mälaren, Västmanland
Grundat: 1550-talet av Gustav Vasa
Om/tillbyggt:  1669-1672 av Hedvig Eleonora
Arkitekt: Nicodemus Tessin d.ä.
Koordinater: 59°31'29.0"N 16°16'11.5"E
Strömsholm Västmanland HISTORIA:
Strömsholms slott ligger på en holme i Kolbäcksån vid Mälaren i Västmanland

Gustav Vasa - som varit på platsen redan 1547 - hade upptäckt vilket utmärkt läge det var att uppföra en fästning på. Åtta år senare startade bygget vid Mölnetorp som det då kallades, där han uppförde en borg, cirka 30 meter lång och 17 meter bred. 1556 döpte han om Mölnetorp till Strömsholm. Under Gustavs tid uppfördes troligen också en borgarstuga, brygghus och en skrivarstuga.
Strömsholm
Slottet enligt Sueciaverket

Sex år efter att han avlidit övertog hans änka, Katarina Stenbock, gården (1566). Hon överlevde Gustav Vasa med 61 år och vistades i stort sett resten av sitt liv på Strömsholm - där hon även dog år 1621. Från Katarina Stenbock tid på 1500-talet till Sofia Magdalena, som var gift med Gustav III, tillhörde slottet i stort sett de svenska drottningarna.

1600-talet
Maria Eleonora, Gustav II Adolfs hustru, fick 1620 kungsgården med mera i förläning, men hon tycks inte ha bott där så mycket. Dock flyttade Gustav II Adolf sin stallstat till Strömsholm som därmed blev det första stuteriet i Sverige. Efter att Gustav Adolf stupat vid Lützen 1632 planerade Maria Eleonora att uppföra ett kapell där hon tänkte begrava honom – vilket dock aldrig blev av eftersom han begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hon anlade en trädgård samt hade även planer på att anlägga en stad vid Strömsholm, vilket inte heller blev av. Efter att hon flytt landet i juli 1640 drogs slottet in till kronan.
Strömsholms slott
Foto Andreas Nilsson, flickr - 2008

1654 övertog Karl X Gustav Strömsholm som året därpå gav det till sin hustru Hedvig Eleonora i bröllopsgåva. Efter att hon blivit änka (1660) gav hon Nicodemus Tessin d.ä. i uppdrag att uppföra ett nytt modernt slott. 1668 var ritningarna till det nya slottet klara och året därpå revs Gustav Vasas gamla slott varefter det nya började uppföras. Hösten 1672 stod slottet under tak men själva yttertrappan blev inte klar förrän nio år senare (1681). I samband med uppförandet anlades broar och de tre holmarna gjordes om till en regelbunden holme. Samtidigt uppfördes även ett tjugotal ekonomibyggnader samt grundades början till en parkanläggning.

1680 firade Karl XI och Ulrika Eleonora sin smekmånad på Strömsholm. De kom senare att tillbringa mycket tid på slottet, mycket för att det fanns ett stuteri på gården, som uppförts redan på Vasatiden, och som uppskattades stort av den hästintresserade Karl XI.
Strömsholms slott
Foto Bengt A Lundberg, RAÄ - 1989

1700-talet
Inför drottning Ulrika Eleonora och Fredrik I besök på Strömsholm 1732 hade Carl Hårleman fått i uppdrag att rusta upp slottet som vid den här tiden började bli lite slitet. Efter Hårlemans ritningar lät Ulrika Eleonora uppföra slottskapellet 1735-1741, som hon sedan skänkte en hel uppsättning kyrksilver till.
Efter att Ulrika Eleonora avlidit 1741 tycks inredningsarbetet ha stannat upp, fram till år 1766 då ständerna överlämnade slottet som bröllopspresent till Sofia Magdalena, som då gift sig med Gustav III. Av ständerna fick hon även ett årligt bidrag (under fyra års tid) på 10,000 daler silvermynt till slottets restaurering. Carl Fredrik Adelcrantz fick ansvaret för inredningsarbetet som pågick mellan åren 1767-1775. Gustav III och Sofia Magdalena besökte årligen Strömsholm men det uppges att Gustav inte trivdes där. Efter Gustav III:s död 1792 hade Sofia Magdalena Strömsholm som änkesäte men bytte 1808 ut det mot Ulriksdal istället.
Strömsholms slott
Foto Anders Olsson, flickr - 2016

1800-talet
Första hälften av 1800-talet beboddes slottet tidvis av den kungliga familjen, men parken och närbelägna byggnader var vid den här tiden ganska förfallna. Mellan åren 1864-1867 byggdes två stora stallbyggnader en bit ifrån slottet och 1866 beslöt riksdagen att det skulle inrättas en militär ridskola på Strömsholm, vilket i första hand skulle vara för kavalleriets officerare. Arméns rid- och körskola öppnades 1868. Ridskolan fick även tillgång till slottet där de fick använda några rum i nedervåningen samt övervåningen som användes till sovrum, mässlokal samt gymnastiksal. Den kungliga våningen var dock helt avstängd för ridskolans folk.
Strömsholms slott
Foto Jan Norrman, RAÄ - 1996

1900 - nutid
1956 lades stuteriet ned och tolv år senare, år 1968 och hundra år efter att den inrättats – lades Arméns ridskola ned. Strömsholm ägs idag av staten och är öppen för allmänheten på sommaren.

 Strömsholm har varit inspelningsplats för:
» Ryttare i blått (1959)
Kartan visar var Strömsholm ligger
Koordinater: 59°31'29.0"N 16°16'11.5"E
Dubbelklicka i kartan för att zooma in.
 Kontaktinformation till Strömsholm
 För öppettider se slottets hemsida eller ring!
 Adress: 734 94 Strömsholm
 Telefon: 0220-430 35
 Web: Hemsida
 Källor
Böcker:
Slott och herresäten i Sverige – De kungliga slotten (2)
Svenska slott och herrgårdar - Fredric Bedoire

Hemsidor:
» svenskhistoria.se
» Statens fastighetsverk
Inskrivet 2007-06-16 | Uppdaterat 2017-02-23
 Lämna gärna en kommentar till artikeln
Namn:
Kommentar:
På grund av spam måste ni svara på följande frågor:
Vad blir 14+2? Skriv färgens namn
Gillar du slottsguiden? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare