Carl Hårleman

Titel:
Arkitekt, trädgårdsarkitekt, byggmästare och överintendent
Född:
1700 i Stockholm
Död:
1753 i Stockholm
Verk, ombyggnader eller renoveringar: (urval)
* Riksbankens hus på Skeppsbron (1734-38)
* Ängsö slott, Västmanland 1740-1747
* Stockholm slott, huvudansvar för bygget 1741-1753
* Uppsala slotts ombyggnad (började 1744 och avbröts 1762)
* Västerås slott Västmanland, 1740-1750 talen
* Gamla botaniska trädgården i Uppsala (från 1742)
* Domkyrkotornet i Linköping (1747-1758, numera rivet)
* Observatoriet i Stockholm (1748-52)
* Hörningsholms slott, Södermanland (1748-52)
* Konsistoriehuset i Uppsala (1749-55)
* Svartsjö slott, Uppland (1750-talet)
* Flyglarna vid Drottningholm (klar 1752)
* Trolleholms slott, skisser till upprustning av slottet
* Ekolsunds slott, Uppland
* Ulriksdals slott, Uppland
* Strömsholms slott, Västmanland, upprustning
* Karlberg, Uppland, ritningar till stall och vagnshus

Historia
Carl Hårleman föddes i Stockholm den 27 augusti 1700 som son till intendenten för de kungliga trädgårdarna Johan Hårleman och Eva Johanna Baartz.

Hans far dog när han var ganska liten och lämnade familjen med små inkomster. Detta hindrade honom ändå inte från att studera och han utmärkte sig snabbt med sin vetgirighet och studerade bland annat franska, italienska, matematik samt rit- och byggnadskonst. Med hjälp avNicodemus Tessin d.y. fick han av ständerna ett resestipendium för studier i utlandet och begav sig därför 1721 till Paris, där han med framgång studerade arkitekturkonsten. Fyra år senare reste han till Italien där han länge uppehöll sig i Rom.

Då han 1727 vistades i Venedig fick han en kallelse från Tessin att infinna sig i Stockholm och under Tessins tillsyn övertog han byggnadsarbetet på Stockholms slott. Året därpå dog Tessin och den intendenttjänsten han haft delades då så att Tessins son Carl Gustaf Tessin efterträdde fadern som överintendent och Hårleman som hovintendent. År 1741 befordrades han till överintendent och från denna tid hade han hand om slottets byggnad. Han gjorde så omsorgsfulla beräkningar att kostnaden för slottsbyggnaden blev långt mindre än vad förslagskostnaden varit. Hans andel i byggnaden var i synnerhet de båda östra flyglarna samt inredning och möbleringen. 1753 var det inflyttningsklart.

Hårleman ansågs på sin tid vara den störste mästaren i byggnadskonst - samtidigt som han deltog i det politiska livet där han var knuten till hattpartiet. Redan 1738 var han ivrigt verksam för att störta mössorna. Vid 1742-43 års riksdag var han en av dem som försökte rädda sitt parti från de hotande påföljderna för det ryska kriget. Han hade plats i det sekreta utskottet och förtroendet förnyades vid alla efterföljande riksdagar.

Hans hustru, grevinnan Henrica Juliana von Liewen, var Lovisa Ulrikas favorit och detta gjorde att de umgicks i kronprinsparets intimaste vänkrets, och de gaddade också ihop sig mot Mössorna vid 1746-47 års riksdag. Efter att Adolf Fredrik intagit tronen 1751 motarbetade han dock vid riksdagen 1751-52 att kungen skulle få utvidgad makt. Hårleman dog barnlös den 9 februari 1753, 52 år gammal. Bilden på Stockholms slott är tagen från Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlbergh.

Källor
» Svenskt biografiskt lexikon
* Stora boken om Södermanlands slott och herremansgårdar
* Stora boken om Skånska slott och herrgårdar
* Svensk arkitektur - Henric Andersson & Fredric Bedoire

© Nina Ringbom 2007-04-30
Slottsguiden.info uppdaterades 2017-07-30