Carl Johan Cronstedt

Titel:
Arkitekt och överintendent
Född:
1709 i Stockholm
Död:
1777 i Stockholm
Verk, ombyggnader eller renoveringar: (urval)
* Stora biblioteksrummet i nordöstra flygeln (kungliga slottet) (1750-1760-tal)
* Hertig Karls drabantsal på kungliga slottet (1754)
* Tillbyggnaden av Drottningholms slott (1750-talet)
* Inredningsarbeten vid Drottningholms slott
* Avslutandet av den stora ombyggnaden av Örebro slott
* Nybyggnaden av Linköpings domkyrkotorn (klart 1758)
* Återuppbyggnaden av Maria Magdalena kyrka i Stockholm efter branden (1759)
* Södra gaveln på Skara domkyrka (1761-1765)
* Stora tyghuset vid Artillerigården i Stockholm
* Ombyggnad av ärkebiskopshuset i Uppsala (1762-1763)
* Delaktig i uppförandet av Drottningholmsteatern (1764-1765)
* Mindre arbeten vid Riddarhuset i Stockholm
* S:t Olai kyrka i Norrköping (1766-1767)
* Stadsplanen för Kaskö stad i Finland (1767)
* Orgelläktare och orgelfasad i Uppsala domkyrka (1767)
* Ett rundtempel vid Sturefors i Östergötland (1776)

Historia
Carl Johan Cronstedt föddes i Stockholm den 25 april 1709 som son till Jacob Cronstedt (adlad Olderman) (1668-1751) och dennes hustru Margareta Beata Grundel (1689-1772). Tjugotvå år gammal blev han hovjunkare (1731). Efter studier i byggnadskonst vid slottsbygget i Stockholm under Carl Hårlemans ledning samt i mekanik hos Christopher Polhem på Stjärnsund reste Cronstedt tillsammans med Hårleman på sin första studieresa till Paris dit de anlände i februari 1732. I Paris studerade han arkitektur och han hade fått tillstånd att resa runt och studera alla kungliga slott och trädgårdar samt fick även tillträde till hovet. I Paris umgicks han flitigt med arkitekter och konstnärer. Hårleman återvände redan på våren 1732 till Sverige men de brevväxlade flitigt. Även fast Cronstedt var utomlands fick han hovintendents titel 1733.

I slutet av år 1735 fortsatte han resan till Rom, där han stannade och studerade i ett år. Han besökte även Neapel och vid återresan till Paris och Florens, av vars konstakademi han blev ledamot. Efter ett kortare uppehåll i Paris reste han över Holland och Tyskland hem till Sverige dit han kom den 21 november 1737. Väl hemma blev han i första hand sysselsatt vid slottsbygget där han fick befäl över samtliga anställda hantverkare.

Till följd av sina kunskaper i mekanik valdes han 1739 in som ledamot av Vetenskapsakademin som för övrigt grundats samma år. Ofta fick Cronstedt fullborda många av Hårlemans påbörjade arbeten. Efter att Cronstedt blivit överintendent (1743) fick han ett antal arkitektuppdrag både i Stockholm andra i andra delar av landet. Året därpå (1744) och 34 år gammal gifte han sig med 18-åriga grevinnan Eva Margareta Lagerberg (1725-1779).

Under 1760-talet gjorde han ritningar till Börshuset i Stockholm som godtogs 1768. Under arbetets gång ändrades dessa dock ganska mycket av arkitekten Erik Palmstedt, som bland annat tog bort en våning. Sistnämnda har därför fått äran till att ha utfört ritningarna till Börshuset, som stod färdigt 1776.

Utöver arkitekturen uppfann han den moderna kakelugnen – som var nog så viktig i det kalla Sverige, samt utformade lantbruksmaskiner. Han ägde godsen Fullerö och Almö i Västmanland och ett stenhus, kvarteret Kamelen nummer 14, vid Regeringsgatan i Stockholm. Hans hustru ägde själv Bergaholms säteri i Salems socken och Viurila säteri i Halikko socken i Finland. Cronstedt dog i Stockholm den 9 november 1777, 68 år gammal.

Källor
» Svenskt biografiskt lexikon
* Stora boken om Skånska slott och herrgårdar
* Svensk arkitektur - Henric Andersson & Fredric Bedoire

© Nina Ringbom 2007-04-30
Slottsguiden.info uppdaterades 2017-07-30